Trasdockan!

Trasdockan:

Vem annars kan få det otroliga att verka troligt?

Utom Dean Koontz (och Stephen King).

Även om Trasdockan inte är bland Koontz allra bästa,

så är den fortfarande väldigt bra.

Spännande från första till sista bladet.

Lite störande är att hjältinnan kan, vet och har allt.

Men det är mer än överkomligt!

Har du aldrig läst Dean Koontz är detta en utmärkt premiär.

Att en till synes ofarlig docka visar sig vara farlig är inget nytt tema,

men här serveras den med en högst oväntad tvist!

Tack för en god bok, mr Koontz!

lästips av © Patrik Ek, 2017.

www.succcek.com

 

Annonser

Att Övervinna Rädslor!

Att Övervinna Rädslor:

(en text född ur Skrivhjärtat).

Detta kan kännas mer skrämmande till och med än själva rädslan i sig.

Det handlar ju om att gå emot den kanske starkaste känslan som finns.

Den som kan få oss att vilja fly eller illa fäkta.

Det innebär ju då att övervinna två rädslor på en och samma gång.

Till exempel Torgskräck och rädslan för att ge sig i kast med just denna rädsla.

Men det är värt det så kallade besväret.

Och det enda som verkligen fungerar är att möta rädslan rakt upp och ner.

Se det som en utmaning som ska övervinnas.

Är det du och jag eller rädslan som ska bestämma över våra liv?

Jag röstar på oss!

© Patrik Ek, 2017.

www.succek.com

Julmust!

Julmust:

En väldigt trevlig liten bok om en väldigt trevlig och stor juldryck!

Faktiskt så trodde jag, Patrik att den skulle vara större och tjockare.

Men den får likväl med det viktigaste som finns att berätta om succén Julmust.

Även sådant som har med drycken att göra- som traditioner och mat.

Alla vackra och roliga etiketter är också ett plus.

Nästan alla har minnen förknippade med must.

Som i mitt fall att få en hel flaska att dricka själv när jag var liten!

Den eviga frågan om jul och påskmust är samma sak berörs också.

Samt att det finns en hel del att läsa om ämnet på nätet!

En BOKstavligt talat GOD bok!

lästips av © Patrik Ek, 2017.

www.succek.com

Heldag på Hotell Reumatologen!

Heldag på Hotell Reumatologen!

Tisdag 5/12, 2017:

Denna morgon vaknade jag, Patrik inte hysteriskt tidigt, men tidigt likväl.

Satte igång med frukost och förberedelser inför dagens äventyr.

Infann mig sedan 08:00 på avdelning 51 i Lund med packning klar för övernattning.

Jag fick dock veta ganska omgående att jag troligen skulle komma hem samma dygn.

Det var först osäker om det ens skulle bli någon behandling just denna dag,

om det nu var så att jag kanske hade en infektion i kroppen.

Jag blev hänvisad till en fåtölj, som jag först inte tyckte var så bekväm,

men det visade sig att den gick att ställa in som en sjuksäng- så den var riktigt bra!

Så långt alltså en plats i korridoren, vilket det blev hela dagen.

Det började givetvis med provtagning- är man Nåldyna så är man!

Sedan var jag den sista att äta frukost.

Min andra som vanligt (det går mycket energi när det är mycket kortison i kroppen).

Proverna skickades akut

Sedan väntan. Läste först slut min lilla ”Hej Tomtegubbar” bok.

Den andra julboken denna säsongen efter ”Julmust.”

Övrig underhållning stod surfplattans musik och spel för.

Inte långt efter läkarsamtalet kom klartecken på behandling.

Först kortisondropp.

### ### ### ### ###

Roade mig med en alldeles färsk ”Skriva.”

Bara att ta av skyddsplasten och lukta på färsketen- det ni!

Inspiration för de flesta sinnen!

Sedan var det dags för det verkliga droppet på flera timmar

och med kontroll av blodtryck varje halvtimme.

Jag hade en intressant internationell läkarbehandling:

en som bröt på tyska och en i slöja som bröt på persiska (som det inte heter)!

Min plats var nära till personalens rum, så jag hade full koll på vem som kom och gick.

Lunch i form av kyckling följdes så småningom av fika med kakfrossa!

Droppmaskinen började larma så mycket och ofta så vi övergick till ”manuellt” dropp.

När det var klart vid 15- tiden skulle jag bara invänta och se om det kom någon biverkan.

Kändes som en ovanligt pigg dag och tiden gick fort.

Nästan två timmar senare: ”Snart ska vi släppa dig fri!”

Härligt!

### ### ### ### ###

© Patrik Ek, 2017.

www.succek.com

Den Gemensamma Nämnaren!

Den Gemensamma Nämnaren:

Detta är en mycket bra bok,

men trots det dröjde det nästan till slutet

innan jag, Patrik ”sjönk in” i den.

Kanske var den inte tillräckligt spännande,

kanske var jag aldrig riktigt fokuserad.

Det är hur som helst alltid uppfriskande att läsa en författare som är ”ny”.

Det vill säga ny för mig.

Även om inte upplevelsen var optimal kan jag rekommendera läsning.

Det är mycket oväntat som händer och det händer något hela tiden.

© Patrik Ek, 2017.

www.succek.com

20 år i Skåne!

20 år i Skåne:

Från december 1997 till samma månad 2017  har det gått hela 20 år

sedan jag, Patrik bytte inte bara stad, utan också landskap!

Efter 27 år i Norrköping, Östergötland blev det Malmö och Skåne.

Varför? Jo för att jag kände mig helt utbränd på den plats jag kallade hem.

Och mina närmaste vänner kände likadant.

Vi drömde om att kunna ta del av entreprenörsandan som rådde i Malmö då.

Öresundsbron höll på att byggas och stämningen var allmänt positiv inför framtiden.

Jag hade precis misslyckats slutföra Sjuksköterskeutbildningen

och det skulle visa sig vara ett hårdare slag än väntat.

Fast det blev så klart också en härlig och trevlig tid!

Jag trivdes väldigt bra.

#### ### ### ### ###

Den första tiden i Skåne kom därmed inte bara vara ett nyhetens behag,

utan också början på en allt sämre psykisk hälsa.

Något som verkligen bidrog till detta var att min pappa

fick en hjärtinfarkt när han hjälpte mig att flytta.

Känslorna sa att det var mitt fel, förnuftet sa naturligtvis inte.

Min alkohol konsumtion var redan ganska hög och festandet blev allt värre.

Några års rastlöst flyttande följde också.

Från Malmö till Trelleborg, till Smygehamn och sedan Ystad.

Jag bodde längst tid i Ystad, innan saker och ting åter förändrades totalt.

Det var den stad jag kom att trivas allra bäst i.

### ### ### ### ###

Min arbetsgivare i Ystad misstänkte så småningom att jag var alkoholist.

Så jag fick en månad på Nämndemans gården.

Det gav mig en annan synvinkel på mig själv och tillvaron.

Jag fann också min blivande fru via kontaktannons

och det var och är kanske det mest fantastiska och omvälvande som hänt.

Det ledde bland annat till att jag slutligen landade i Sjöbo.

Och startade min första verksamhet ”tomtar på Loftet”,

en lika seriös som tokrolig skrivbyrå.

Jag kunde på allvar börja arbeta som frilansande författare.

Jag kom att bli ganska ökänd och figurerade ganska ofta i den lokala pressen.

Det var en väldigt spännande tid!

### ### ###

Men ungefär samtidigt som jag blev gift, fick barn

och min fru fick mig att sluta dricka brakade jag ihop som ett korthus.

Helt utbränd förlorade jag i stort sett allt jag hade.

Men med hjälp av personlig utveckling, som jag precis upptänkt

och ta emot all hjälp jag alls kunde finna tog jag mig tillbaka.

Och jag startade Succek.com – min förmodligen största framgång!

Jag blev ju till exempel något av en tv- kändis och fick kunder

som bodde både i Södermanland och Norrland!

Jag bröt också kontakten med vännerna jag gång flyttat tillsammans med.

Felet var helt och hållet mitt, jag upptäckte att vi växt ifrån varandra.

### ### ### ###

Därmed hamnar vi i denna märkliga, men intressanta nutid.

Mitt psykiska jag är starkt och jag har fått MASSOR av värdefull kunskap om livet!

Men i stället valde det fysiska, kroppen att börja bråka i stället,

jag kan just undra vad det ska sluta i?

Siktet är inställt på framgång och på att hjälpa andra som hamnat

på kollisionskurs med sitt liv.

Jag är övertygad om att allt som kan verka grått eller svart kan vändas till vitt!

Det har ju jag lyckats med flera gånger under tidens gång!

Vissa gånger var svårare, andra lättare.

Det viktigaste är att aldrig ge upp och söka det positiva!

© Patrik Ek, 2017.

www.succek.com

 

 

Hotell Reumatologen, del 5!

Hotell Reumatologen, del 5:

Onsdag 22/11, 2017; Jag, Patrik jobbade med Skrivhjärtat under min tidiga morgon.

Det var som hitintills väldigt trevligt!

Surfplattan och längtan efter frukost tog sedan över.

Koffeinbehovet var i alla fall lätt tillfredsställt.

Så blev det dags för det sista blodsocker testet och nålen i armvecket drogs.

Efter den efterlängtade frukosten och dagsens skörd av tabletter

var det bara till att börja vänta på hemgång.

På nyheterna pratades det om snökaos norrut,

men vi såg bara regn och blåst här i söder.

Vi hade en mycket mörk dag, såg inte mycket solljus.

Det skulle varit vattengympa i dag också, men den blev inställd.

Fick veta att nästa omgång på Hotell Reumatologen är den 5/12 klockan 08:00

och jag skulle givetvis ta prover innan dess.

Klockan 15 skulle jag bli fri denna dag, doktorn hade inte tid innan.

Jag drack lite varm choklad och konstaterade ännu en gång

att jag är typ hungrig och sugen hela tiden på grund av allt kortison i kroppen.

Det var ”farligkorv” till lunch.

Jag fick veta hemifrån att det skulle bli ganska lugnt och tomt när jag kom hem.

Detta för att min fru heller inte mår så bra, men det var inte överdrivet allvarligt.

Jag klämde in en kakfrossa även denna dag.

Finns det fyra sorter så tar jag fyra stycken (eller fler).

Men sedan var det bara till att vänta.

Och vänta.

Väskan packad och klar.

Klockan blev snarare 15:30 än bara 15:00 innan jag blev officiellt utskriven.

Därmed tackade en heltids sjukskriven undersköterska

och en hel- del- pysslande frilansande författare för sig

och utmanade regnet samt bussen hem!

### ### ### ### ###

följer det en fortsättning?

ja då- som handlar om vad som hände ca 14 dagar senare!

© Patrik Ek, 2017.

www.succek.com